Svenska

<p>NÄR DET SLOG GNISTOR OMPOP-MUSIKEN </p><p><b>DAGS ATT ÄLSKA</b> nittiotalet det sista årtiondet då ungdomar hade popidoler och tapetserade väggarna med posters! En oskuldsfull tid som inte riktigt hade tagit klivit in i det nya årtusendet, men gärna ville. Mobiltelefoner gick bara att ringa ifrån, Internet var en nymodighet och CD-skivor sålde som smör. Den generation som var ung på nittiotalet omfamnade antingen pojk- och tjejbanden som kom att definiera decenniet, eller den rebelliska grungen som temporärt körde om hårdrocken. Okej, Sveriges största poptidning, tog självsäkert steget in i det nya årtiondet efter den fenomenala succén på åttiotalet. I boken om Okejs nittiotal får du uppleva hela det explosiva, färglada och galna årtiondet i text och bild. Massor av bilder. Tusentals bilder. Du möter stjärnorna som tapetserade din vägg, återupptäcker artister du glömt bort, och blir femton år på nytt när du står i publikhavet på Okejdagarna som var Sveriges största popfestivaler. </p><p><b>Alla är med:</b> Take That, New Kids On The Block, Spice Girls, Hanson, Westlife, Kiss, Alice Cooper, Army of Lovers, Ace Of Base, Backstreet Boys, Aqua, Britney Spears och just dina idoler. Du möter den tecknade reportern Johnny O Kej som träffade alla, på sina villkor. Idolträffarna, nakenfisarna, porrskandalerna, kärleksparen, knasbollarna, technon, hårdrocken och alla de svenska stjärnorna. Allt och alla som gjorde nittiotalet så fantastiskt samlas på hela 395 färg- och fartfulla sidor. Många av bilderna är unika och har aldrig tidigare publicerats. Exklusiva färska intervjuer med bland andra Westlife, Aqua, E-type och Alice Cooper. Du får en överblick och samlarguide över samtliga utgåvor av tidningen Okej 1990 1999. Okej 90-talets enda riktiga poptidning kan ses som en fortsättning till den framgångsrika Boken om Okej 80-talets största poptidning. Nu är det hög tid för nästa generation att minnas sina tonår. Okej var med då också... Och det med besked! </p><p><b>Författaren ANDERS TENGNER</b> började sin karriär hos Hans Hatwig på tidningen Poster som 1980 ersattes av Okej. Anders stannade på Okej som redaktör och fotograf i 25 år, ända fram till 2005 (med ett kort snedsteg för att starta en konkurrenttidning). Anders är extremt välbekant i landets  musikkretsar. Han  agerade ansiktet utåt för tidningen och var presentatör på de massivt populära Okej-dagarna. Åren 1997 2005 var Anders tidningens chefredaktör. </p><p>Boken OKEJ 90-talets enda riktiga poptidning är insiktsfullt skriven av en riktig insider, Anders Tengner, en av OKEJs mesta medarbetare. Legendariska OKEJ-fotograferna Ulf Magnusson och Anders Tengner, Göran Lindsjöö och Michael Johansson har öppnat sina arkiv! Boken är ett sprakande stycke snyggt formgiven musik- och tidningshistoria. Ingen läsare lämnas oberörd, oavsett inställning till 90-talets populärkultur.   </p><p>Förord av E-Type. Rikligt illustrerad med många opublicerade bilder. Värderingsguide för samlare med alla nummer från 90-talet avbildade. 395 sidor. Som bonus en stor unik MEGA-poster på Spice Girls, Kiss och Leila K.! </p>

91:an har varit Hela Sveriges Skämttidning sedan det första numret kom ut 1956. Den här bokserien, 91:an Den inbundna årgången, repriserar tidningarna i faksimil och kronologisk ordning.

Hans Hatwigs livs historia delad med John-Henry Sager, svensk stormrik släkting till Nazitysklands Hermann Göring.<br><br><br/><br/>EN HELT ABSURD, SANN OCH MYCKET MAGSTARK HISTORIA i två delar om Stockholms rikaste man, excentrikern John-Henry Sager och hans unge tyske skyddsling Hans Hatwig, på en burlesk överklass-safari i 60-, 70- och 80-talets Sverige.<br><br><br/><i>Innehåller avslöjanden som förf

<p>384 fullmatade sidor med Fridolf. Torsten Bjarre var en av våra främsta och mest produktiva serietecknare, en gigant som numera nästan bara är tillgänglig på antikvariat och Kungliga biblioteket och som i stort sett ingenting finns skrivet om. Julalbumen med Lilla Fridolf är speciella av flera anledningar. Dels verkar skaparna, tecknaren Bjarre och författaren Rune Moberg, ha lagt lite extra krut på just de serierna, och dels har de, till skillnad från serierna i serietidningen Lilla Fridolf, aldrig återtryckts. I serietidningen arbetade Bjarre dessutom ofta tillsammans med assistenter som tuschade hans blyertsskisser, medan han verkar ha tecknat julalbumen helt på egen hand. Man kan också betrakta albumen från det tidiga 60-talet, speciellt julalbumet från 1963, som pionjärverk för svenska komiska äventyrsserier. Om vi letar efter svenska serier som är besläktade med de album från Frankrike och Belgien som kom att dominera utgivningen i Sverige på 1970-talet, så är det Fridolf som är först ute. Bjarre stod här på toppen av sin förmåga som bildberättare och är i vårt tycke fullt jämförbar med många av sina samtida europeiska kollegor. I Frankrike var det tecknare som Asterix skapare, Albert Uderzo, som införde en amerikansk teckningsstil med dynamisk tuschlinje, fartstreck och flitigt och uppfinningsrikt användande av de speciella symboler i seriespråket som brukar kallas för markeringar. I Sverige var Torsten Bjarre först med den amerikanska stilen. 1963 års album var alltså det som vi av flera skäl ville bygga vår bok kring. Men hur gå vidare? En plan i liten skala hade varit en gemensam utgåva med 1962 och 1963 års album. De är på 24 sidor vardera, vilket hade blivit ett riktigt prydligt seriealbum på klassiska 48 sidor, kompletterat med lite redaktionell text som satte in serierna i sitt sammanhang. Men en monumental gestalt som Torsten Bjarre kräver en monumental bok, så vi bestämde oss snabbt för att tänka större. När vi själva läste Lilla Fridolf som barn, på 1970-talet, var serien visserligen mycket rolig, men också väldigt tydligt en röst från det förflutna. Med albumen från 1960-talets början är det en helt annan sak: Lilla Fridolf är i högsta grad samtida, eller ibland kanske till och med lite före sin tid. Så när stannade tiden? Någonstans kring 1969, kom vi fram till och samma år publicerades det sista julalbumet, med 1970 på omslaget, tryckt i endast svart vitt och rött, den röda dekorfärg som i seriebranschen gick under namnet lingonsylt. Det första julalbumet med Fridolf utkom 1958, så lika bra att börja från början, och för att få med hela lingonsylteran fick 1970 bli det sista albumet i denna bok. Boken innehåller mer än 300 sidor serier av två spjutspetsar ur den svenska seriehistorien från deras allra bästa år, omslagen till samtliga album, och dessutom en generöst tilltagen faktadel med artiklar om Lilla Fridolf av bland andra Kalle Lind, Helena von Zweigbergk och Göran Everdahl.</p>

<p>Detta är inte den första boken som handlar om Börje Salming. Men det är den första där hans storebror Stig har en minst lika stor roll i berättelsen. </p><p>Den handlar om deras gemensamma bakgrund, om deras gemensamma uppväxt, om deras gemensamma genombrott i Brynäs och om deras gemenskap även sedan brödernas vägar skildes och Börje flyttade till Toronto. </p><p>Den handlar också om deras gemensamma karaktärsdrag. Om deras orädda spelstil, deras hetsiga humör och deras genomhyggliga karaktärer. Ologiskt? Nej, båda bröderna kunde i vardagslivet påminna om den beskedlige Dr. Jekyll, men på isen förvandlades de direkt till Mr. Hyde. Inte på långa vägar lika ondskefulla men minst lika tuffa. </p><p>Denna bok är också ett försök att lyfta fram Stigs betydelse för svensk ishockey sedan Börje blivit NHL-stjärna. Det är inte lätt att göra karriär i skuggan av en hyllad bror, men det lyckades Stig Salming med. Stygge Stigge.</p>

<p>Lär känna kvarteren, gatorna och framför allt byggnaderna i Stockholms mest fashionabla stadsdel. I "Östermalm" presenteras närmare 400 magnifika bostadshus, militära byggnader, eleganta diplomatvillor, ståtliga kyrkor och andra intressanta hus. De flesta är från tiden från 1870 och framåt, då det mesta av den äldre bebyggelsen revs och de lantliga omgivningarna på kort tid förändrades. Boken innehåller över 700 bilder och berättar om arkitekterna som ritat husen, om byggherrarna och byggmästarna som uppfört dem och om människorna som bott eller verkat i dem.</p>

<p class="p1"><b>Bytt är bytt kommer aldrig mer igen! </b></p><p class="p1">Filmstjärnor, eller filmisar, var det största samlarfenomenet bland landets barn och ungdomar under 1950- och 60-talet. Dessa omåttligt populära små bilder på kändisarna från filmer på bio och TV köptes och byttes med frenesi mellan skolkamrater och syskon! Att samla på dessa vackert laminerade bilder i standardformat med tidens stora stjärnor blev en hobby som kom att explodera fullt ut när färgtrycket gjorde sin entré i början av 50-talet. Samlandet nådde sin kulmen under andra hälften av 50-talet och i början av 60-talet. På skolrasterna hoppades det hage, spelades kula eller så byttes det filmisar. </p><p class="p1">I den här boken kan du återuppleva den magiska kittlande känslan av att samla på filmisar! Boken berättar om den hobby som förhäxade barn och ungdomar under 1950- och 60-talet och som höll i sig under 60-talets pop-epok och långt in på 1970-talet.</p><p class="p1"></p><p class="p1"><b>ALLA SERIER OCH ALLA UTGÅVOR </b></p><p class="p1">Här presenteras för första gången samtliga 106 serier av standardformat som såldes i Sverige under perioden 1950-1980. Varje filmis-serie presenteras i ord och bild och illustreras med ett stort antal bilder ur respektive serie. Även originalförpackningarna visas! </p><p class="p2"><b></b></p><p class="p1"><b>VÄRDERINGSGUIDE </b></p><p class="p1">Samtliga filmis-utgåvor, inkl. feltryck och varianter, listas och alla filmisar har fått en egen värderingsbeteckning. Du kan enkelt se vilka filmisar som är de allra mest eftertraktade bland dagens samlare. Många filmisar betingar idag flera hundra kronor styck, enstaka kan kosta ett par tusen! </p><p class="p2"><b></b></p><p class="p1"><b>ELVIS VAR POPULÄRAST </b></p><p class="p1">Ett särskilt kapitel presenterar de allra mest eftertraktade filmisarna idag. Du ser också vilka de 10 mest populära stjärnorna var som hade flest olika bilder i cirkulation under åren 1950-1965. </p><p class="p2"><b></b></p><p class="p1"><b>FÖRFATTAREN </b></p><p class="p1">Bo Öfwerlund är en av landets absolut främsta auktoriteter på filmisar. Han, precis som många jämnåriga, samlade redan som barn. Intresset återupptogs i 40-årsåldern och Bo har nu som pensionerad högstadielärare, tillsammans med samlarkollegor, ägnat sig åt att kartlägga samtliga filmisar som gavs ut i Sverige. Boken, som tagit fem år att sammanställa, bjuder på en nostalgisk rapsodi av sällan skådat slag!</p><p class="p2"><b></b></p><p class="p1"><b>BONUS!</b></p><p class="p1">Denna upplaga innehåller 8 st. äkta filmisar utgivna mellan 1950- 1980. Urvalet varierar från bok till bok, dock finns samtliga 106 serier slumpmässigt representerade rakt igenom bokens hela upplaga. I varje bok finns därutöver en affisch!</p>